torsdag 24 maj 2018

Studieresa Toronto - Vad tar vi med oss?

Under en vecka i maj åkte vi (Lisa Hamfors och Maria Schedvin, båda skolbibliotekarier i Oxie, Malmö) kors och tvärs i Toronto för att besöka fem olika skolbibliotek. Detta kunde vi göra eftersom vi hade fått resestipendiet Creo från vårt fackförbund DIK. När vi sökte stipendiet hade vi tydliga mål med vår resa. Vi ville

  • skapa kontakter med skolbibliotekarier och rektorer i Ontario för att bredda synen på skolbibliotek och lärande 
  • hitta nya inspirerande arbetsmetoder som fungerar i mötet med elever och pedagoger med kopplingar till läroplanen
  • skapa förståelse för rektorn som den viktigaste personen för skolbiblioteksutveckling
  • koppla ihop våra upplevelser med utvecklingsprojektet i Malmö stad för att synliggöra skolbiblioteket som en framgång och del av en likvärdig skola

Vår kontaktperson och samordnare av resan hette Ruth Hall och arbetade på Toronto District School Board som Coordinator. Det kändes som ett PI i en mycket större version med underavdelningar, hennes fokus var såklart skolbibliotek. Nu skulle hon snart gå i pension och vi märkte tydligt en viss oro för vem som skulle ta över hennes roll.

Lisa Hamfors, Ruth Hall och Maria Schedvin
Det är anmärkningsvärt att skolbiblioteksverksamhet, i vilken nivå det än må vara alltid verkar vara beroende av människor som brinner och gör mer än vad verksamheten behöver. De skolbibliotekarier vi träffade (inklusive Ruth Hall) var oerhört kompetenta och delade helt ödmjukt med sig av tankar och idéer, lektionsplaneringar och förhållningssätt som vi kommer att ha med oss en lång tid framöver. Förhoppningsvis kommer de också lämna avtryck redan under nästa läsår i våra verksamheter.

Likheter och skillnader
Vi har fått träffa människor som liksom vi brinner för skolbiblioteksutveckling på många plan. Även om vi har olika skolkultur är skolbiblioteksverksamheten i Toronto och Malmö relativt lik resursmässigt. I Toronto är alla skolor inte bemannade med utbildad personal (liksom Malmö). Där liksom här är det otroligt olika beroende på skola och rektor. De skolor vi besökte var däremot väl utrustade och hade relativt hög personaltäthet samt rimliga anslag. Vi förstod att de var goda exempel på skolor som hade höga krav på sin skolbiblioteksverksamhet. Däremot var rektors roll mindre synlig i skolorna i Toronto som vi besökte. Det kan bero på att personalen i skolbiblioteken drev sina lektioner och hade en tydlig roll och förväntan på vad de skulle åstadkomma med eleverna.

Lärarna var (med de äldre eleverna) också alltid med på lektionerna som uteslutande skedde i skolbiblioteket. Det kunde vara allt från hur eleverna skulle hitta i en databas (Information literacy) kopplat till en aktuell frågeställning i det arbetsområde de arbetade med, till att arbeta med Media literacy och elevernas identitet på nätet med SO-läraren i ett projekt om den gyllene regeln (behandla andra som du själv vill bli behandlad).

En lektion i Grade 9 Samhällskunskap som hölls i skolbiblioteket
En av de stora skillnaderna låg också i datortätheten. De skolor vi besökte hade minst en klassuppsättning stationära datorer i skolbiblioteket, samt rena datorsalar. I Malmö har varje elev en egen chromebook. Under lektionerna i Toronto upplevde vi dock ett enormt fokus och att varje elev tog vara på tiden som de tillbringade vid den stationära datorn, något som vi inte alltid upplever med eleverna som ständigt har tillgång till en chromebook.

Guided inquiry som arbetssätt
Guided inquiry är ett sätt att tänka och arbeta kring informationssökningsprocessen och ett annat sätt att närma sig hur eleven gör fakta till sin egen kunskap. Vi har länge funderat på vilket sätt vi ska angripa denna metodik, som det faktiskt är. Vi känner båda att vi har fått tydliga svar på varför Guided inquiry är ett effektivt arbetssätt. Genom att guida eleverna in i sökprocessen med tydliga verktyg och metoder förenkla för eleven som lättare får syn på sitt eget lärande. Dessutom har vi fått med oss en mängd konkreta exempel på hur vi kan arbeta vidare med detta under nästa läsår.


Skolbibliotekarierna i Toronto arbetade medvetet med såväl språkutvecklande metoder som med informationssöknings- och MIK-utvecklande aktiviteter. Det var tydligt att skolbibliotekarierna i Kanada i botten alla har en lärarutbildning. För att kunna arbeta som teacher librarian i Kanada läser du till block med bibliotekskunskap.

Makerspace för att väcka nyfikenhet och göra kopplingar
Fler av skolbibliotekarierna arbetade också med Makerspace. Vi har alltid tänkt att det behöver vara mycket teknik inkopplad för att driva ett makerspace. Det vi upplevde i Toronto var dock något annat. Där kopplades makerspace på för att göra fler kopplingar för eleverna och vi blev båda inspirerade i att arbeta vidare på ett slags skolbiblioteksmakerspace. För syftet var väldigt tydligt. Genom att arbeta praktiskt med exempelvis något så enkelt som lego kunde kopplingar göras till byggnadsstruktur och material.


Skolbibliotekarierna byggde också upp undervisningen så att de lätt kunde ha en helklass i skolbiblioteket med elever som delades upp i flera grupper, ibland så många som tre, där de hade olika uppgifter men som alla var kopplade till det som grunduppgiften var. Alltså - hur kan vi arbeta vidare med att väcka nyfikenhet för skapande genom många olika sätt? Är det något som vi verkligen behöver ge eleverna är det redskap för att väcka deras kreativa förmåga, något som verkligen är unikt för oss som människor och som är svårt för robotar och programmering att härma.
Rent praktiskt fick vi också många idéer kring hur vi skapar miljöer i skolbiblioteket som främjar nyfikenhet och gör eleverna till ifrågasättande individer snarare än att servera svar.

Tillgänglighet
Något som vi alla brottas med som skolbibliotekarier är också frågan om hur öppet ett skolbibliotek bör vara. Det var tydligt i Toronto att skolbibliotekarien fanns för att arbeta tillsammans med eleverna och lärarna på ett pedagogiskt och tydligt sätt. Skolbiblioteken för de yngre eleverna hade open library någon timme varje dag, resten av tiden var avsatt för undervisning. Det de istället hade fokuserat på var att lägga över ansvaret på eleverna som där de äldre eleverna var biblioteksvärdar och kunde hjälpa sina klasskamrater när de hade lånetid så att bibliotekarien inte var den som höll i tiden.

Skolbibliotekarierna som arbetade med de äldre eleverna hade istället öppet hela tiden och hade undervisning i grupprum som fanns i anslutning till skolbiblioteket eller för all del mitt i rummet där förväntan på resterande elever var att det skulle vara en tyst plats. Det respekterades av de flesta och överlag fick vi en känsla även på de folkbibliotek som vi besökte att det var en helt annan tystnad som rådde.

Slutligen
Vi har verkligen fått nya kontakter och många nya arbetssätt med oss. Så här i efterhand skulle vi breddat våra besök med fler samtal med rektorer om hur de ser på skolbiblioteksverksamheten. Vi skulle också bett att få se skolor som var mer olika varandra. De skolor vi besökte var relativt homogena och alla skolbibliotekarier representerade skolor som alla var goda exempel. För oss var det viktigt att få se skolor med åldersspannet 6-16 år, som vi själva arbetar med.

När vi diskuterade likvärdighet med skolbibliotekarierna insåg vi att staden Toronto inte har några ghetton, som de själva benämnde det. Kanada har lyckats med sin integration i fråga om vart du hamnar som ny invånare. Det finns inga områden med en viss etnisk gruppering, vilket såklart påverkar och ger en mångfald i skolorna geografiskt. Där har Malmö mycket att lära. Hur byggs en integrerad och likvärdig stad?

Vad vi vill gå vidare med under nästa läsår 
Av alla idéer och tankar vi fått är det några som tydligare pockar på vår uppmärksamhet och som dessutom känns aktuellt i svensk skola och med läroplanen som utgångspunkt.

  • Guided inquiry. Hur kan vi arbeta vidare med detta med förstelärare?
  • Makerspace. Hur kan vi bygga kreativa och skapande elever?
  • Miljön. Hur skapar vi en miljö som främjar nyfikenhet?  
  • Öppet bibliotek, hur kan det utvecklas?
  • Biblioteksvärdar, hur kan det fungera?

För övrigt önskar vi att alla skulle få möjligheten att som skolbibliotekarie åka och besöka goda exempel och bredda synen på vad skolbibliotek kan vara. För trots våra geografiska skillnader, är det gemensamma så oändligt mycket större.

Det här är vårt andra blogginlägg om vår resa till Kanada, Toronto där vi besökte fem skolbibliotek. Vårt första inlägg om vår resa hittar du här. Är du intresserad av att höra mer om vår resa kommer vi föreläsa på PI i höst och berätta lite mer ingående. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar